Måste ju nästan tillägna ett eget inlägg till den underbara lilla lurviga varelse som springer efter mej och Johan hela tiden. Ja, vår lilla bebis alltså... Mixie Ibland kan man ju inte låta bli att undra om hon verkligen har alla indianer i kanoten...
Som till exempel... När vi har duschat hoppar hon ner i badkaret och slickar upp vattnet som ligger kvar? Varför dricka det goda nya vattnet man har i sin skål när man kan lapa i sig några vattendroppar i ett badkar?
En annan konstig egenskap är hennes förmåga att hitta det mest udda/trånga/konstiga ställen att sitta/ligga på. Bildbevis:
Sedan måste vi ju nämna hennes knäppryck som hon får ibland. Som tur är så är de ganska sällsynta! Men resultatet av ett sådant kan se ut så här:
Men den allra mesta av tiden är hon ju faktiskt alldeles, alldeles underbar. :-)
(kanske ska nämnas att hon under tiden jag skrivit detta inlägg hoppat in på andra hyllplanet i garderoben och lagt sig bland våra handdukar och badlakan...)
1 kommentar:
Åh... va mysigt med katt. Måste va pricken över i när man har hus. Inget hem utan katt. Kanske får bli det för oss också sen när vi har hus. Katter är ju mycket mer lättskötta än hundar. Och barnen måste ju få ha ett husdjur (som de kan dra i svansen). Kram
Skicka en kommentar